Christfrid Ganander - Mythologia Fennica

I Swewernes ställe nalkades Nya Schyter från Mithridatiska bullren til Scandia .

En vördig Husfader Fornioter , förmodeligen af Jumalers ätt, nedsatte sig i en del af Jotnahem , som då kallades Kuenland , nu västra Ryssland, Finland, Österbotn . Se Athe .

FROSTI, en Finsk Kung. I K. Frostes tid gjorde Svenska Konungen Agne anfall på Finnarne. Sic enim Sturlesonius in vita Agni Expeditionem bellicam suscipiebat in Finlandiam , ubi proelium committebat cum Froste Rege Finnorum, quem superabat acie. Schefferus in Lapponia C. 6: p. 49, 50.

GYLPHO, Svensk Konung, men til sin härkomst en Finne, ty han var

Finska Konungen Ferniottis Sonason. Loccenii hist. Sv. Lib. I. p. 2.

HAARNI, et Ähkys tilnamn, it. samma som Aarni – menes Haarni hautoja sywiä . R.

HAGA gods, Ugglarne tilhörigt, i Janakkala Socken i Tavastland; var först ämnadt til Slott. Et högt berg.

HAKOISTEN linna , vid Haga gård; en djup graf som där finnes, är märke därtil. På 2:ne ställen i Hattula, i Säxmäki och 1/4 mil ifrån Tavastehus emot Norden vid en liten sjö, ses ännu rudera af en mur, uprest af ofanteligen stora stenar, i nog lång sträcka; ehuru nu mera något lägre än tilförene.

HALLGRIM, en Reese, dräpt af Domar , i dess egen kula. Se Miehen-Syöpä och Kuippana .

HALTIA, en Rådare; ande, som troddes finnas särskild för hvar menniskja, hvar tomt, hus, skogslund, sjö, penninge-gömma och berg.

Denna tanka, om en rådande och en menniskja medföljande ande, har blifvit bibehållen ifrån äldre tider – Se om Petri ande Act. 12: v. 15. och i våra Symboliska Böcker är det uptagit i morgon och afton-bönerne.

Item: Haltia , är en menniskjas kynne och naturell samt hardiesse; t.ex. säges: Sillä on kowa eller hywä haltia, karhia luonto , han är modig, orädd.

Aarnen-haudan haltia , Draken eller Penninge-skratten, som låg öfvar nedgräfna skatter. Denne Aarnen-haudan haltia kan förliknas med Thrain i Svenska Mythologien. Et troll , som uti sin graf förvarade sin Rikedom eller en stor skatt, som därföre var svår at röra.

Denne var också efter sin död förskräckelig för den eld och rök, som han pustade ur sin graf; hvilket kan syfta på de lysgubbar (Errones, ignes lambentes), som synas på sådana ställen.

Huoneen-haltia , samma som Tonttu . Se Tonttu custos, præses Domus.

Weden-haltia , en ande i insjöar, som skulle blidkas af fiskare. Hans elaka anslag förhindrades genom själspeck, tran. Se Weden eukko eller Emä .

Wuoren-haltia , Bergs-rå. Se Wuoren-wäki .

Wuoren-haltia hupia , en Hijen heimolainen, Hiisis frände, och Wäinämoises , Eldgudens, compagnon vid järnsmide.

HATTARA, paha hattara ; en troll-kåna i gamla sagor; nästan samma som Ajattarot och Lemmas , v. infra. Kallas i Finska käringa-sagor paha hattara , för dess okynne. Item Hattarat , bångstyrige jättar och Himmels-bestormare. Hattaroita hallitseepi , håller styr på bångstyrige Rimthussar. Prov. Ei tiedä Jumalakaan kuinga kurjaa pitää, hattaraa hallitsee .

HÄRKÄ eller Mulli , En rätt märkelig Mythologisk Oxe , mycket lik de Separatisters och Chiliasters, hvaraf de tänka hålla et fett gästabud på jorden, utan tvifvel i sällskap med Troglodyterne, sedan de få et jordiskt herravälde.

Finska Runorne beskrifva denna Oxe ofanteligen stor, så at dess hufvud rördes i Tavastland och svans fläcktade i Tårneå. Dermed förstås altså förmodeligen Karlvagnen. Svalan flög en hel dag ifrån manken til svansändan, och Ickorn sprang en månads tid imellan hornen, utan at hinna sitt mål.

En liten svart karl slagtade honom, hvaraf fecks 100 såar kött, 7 båtar fulla med blod och 6 tunnor talg eller fett, hvaraf smörjor gjordes, därmed man läkte bränsår, m.m. Runan berättar:

HÄRJÄN-pyry. En Ström, Hämeen Linnan takana , på andra sidan om

Tavastehus: förekommer i Runor.

HEIMDALLER, vishetens Präst på Saaris i Finland.

HELAA, den årstid, då Pingst-högtiden infaller i Maji eller Junii månad, hvaraf Christi himmelsfärd kallas Hela-Tuorstai och Pingst Heluntai . Finska folket, i Synnerhet i Tavastland och Åbo anställa då lekar, Hiippa kallade, enke-lekar, m.fl. dansa kring eldar i åkrar och gröna parker o.s.v. Tyckes träffa in med Grækernes 'anthestaeion och 'agoa , arealia – hvarom Suidas. De lust-eldar, som på flere ställen i åkrar och på öpna fält göras, kallas på Finska Hela walkia , vid hvilka brasor de sig roa, i synnerhet i Tavastland uti Hattula Socken, med godt öl under musik och hoppande. Elden flintas ej altid up; utan tages med gnidning af trän, såsom villarna göra i Norra America . Detta sker hälft då man underhåller rök på åkern vid koernes fållande. En sådan eld anses för helig, och kallas på Finska Kitkan-walkia .

HELKA, utan tvifvel Helga , el. Olga , aliis, den heliga Helena. Finnarne beskrifva henne, såsom hywä, priski, warsin walittu waimo . d.ä. hon anses för en ganska god utvald Qvinna och vis Gumma, at, jämte Maria , dämma blodsår efter järnskador; Se Luonottaret , hennes döttrar. Hon anropades, at tilbinda blodsår, på följande vis:

HELWETTI, Plågo-rummet för de osälla efter döden; dit, och til

Kipumäki , hänvisa ock troll ofta plågorne. Deriveras af Svenska ordet Heel , som emottog dem, som ej voro märkte i tiden med Sverds ( Geirs-uddi ), och sägnade de döda, som lefvat väl.

HERHILÄINEN, (En Bålgetinge) i Runor; upkom då Karilainen stötte med sin häl i jorden. Se Karilainen .

HIIDEN eller Hijjen Emäntä ; Hijsis Stygga hustru; af dess sträfva hår togs strängar til Wäinämöises nya och märkeliga harpa.

Se Hijsi .

HIIDEN eller Hijjen HEIMOLAINEN, Hijsis Slägtinge och anförvandt. Wuorten- haltia Hupiat rectius, Upia , en som förvarar och gömmer malmstreken i berg – Bergs-rå.