Blake Pierce - Återvändningsgränd

å t e r v ä n d n i n g s g r ä n d

(en chloe fine psykologisk spänningsroman - bok 3)

b l a k e p i e r c e

Blake Pierce

Blake Pierce är författaren bakom den bästsäljande rysarserien RILEY PAGE, som består av tretton böcker (det kommer fler). Blake Pierce har också skrivit rysarserien MACKENZIE WHITE, som består av nio böcker (det kommer fler); rysarserien AVERY BLACK, som består av sex böcker; rysarserien KERI LOCKE, som består av fem böcker; rysarserien MAKING OF RILEY PAIGE, som består av två böcker (det kommer fler); rysarserien KATE WISE, som består av två böcker (det kommer fler); och de två psykologiska spänningsromanerna om CHLOE FINE (det är fler på väg).

Blake är en filtig läsare och hon har älskat rysare och thrillers hela sitt liv. Hon blir glad när ni hör av er, så gå gärna in på www.blakepierceauthor.com för mer information och kontaktuppgifter.

Copyright © 2018 by Blake Pierce. Alla rättigheter förbehålles. Med undantag tillåtna i enlighet med U.S. Copyright Act of 1976, får ingen del av denna publikation återskapas, distribueras eller vidarebefordras på något vis, eller förvaras på en databas eller informationssökningssystem, utan författarens medgivande. Denna e-bok är endast ämnad för personlig njutning. Denna e-bok får inte vidaresäljas eller vidarebefordras till andra personer. Om du skulle vilja dela boken med någon, var snäll och köp ytterligare en kopia för varje mottagare. OM du läser denna bok och inte har köpt den, eller om den inte var inköpt till dig, var vänlig och återlämna den och köp en egen kopia. Tack för att du respekterar författarens hårda arbete. Detta är ett skönlitterärt verk. Namn, karaktärer, företag, organisationer, platser, händelser, och incidenter, är antingen en produkt av författarens fantasi eller används skönlitterärt. Varje likhet med faktiska personer, levande eller döda, är en ren tillfällighet. Omslagsbild Copyright robsonphoto, använd med licens från Shutterstock.com.

BÖCKER AV BLAKE PIERCE

RILEY PAIGE-RYSARE

BORTA (Bok #1)

TAGEN (Bok #2)

ÅTRÅDD (Bok #3)

LOCKAD (Bok #4)

EN SERIE AV PSYKOLOGISKA SPÄNNINGSTHRILLERS OM JESSIE HUNT

DEN PERFEKTA HUSTRUN (Bok #1)

DET PERFEKTA KVARTERET (Bok #2)

CHLOE FINE PSYKOLOGISKA SPÄNNINGSROMANER

GRANNEN (Bok #1)

GRANNENS LÖGN (Bok #2)

ÅTERVÄNDNINGSGRÄND (Bok #3)

KATE WISE RYSARSERIE

OM HON VISSTE (Bok #1)

OM HON SÅG (Bok #2)

DECKARSERIEN OM MACKENZIE WHITE

INNAN HAN DÖDAR (Bok #1)

INNAN HAN SER (Bok #2)

KAPITEL

PROLOG

KAPITEL ETT

KAPITEL TVÅ

KAPITEL TRE

KAPITEL FYRA

KAPITEL FEM

KAPITEL SEX

KAPITEL SJU

KAPITEL ÅTTA

KAPITEL NIO

KAPITEL TIO

KAPITEL ELVA

KAPITEL TOLV

KAPITEL TRETTON

KAPITEL FJORTON

KAPITEL FEMTON

KAPITEL SEXTON

KAPITEL SJUTTON

KAPITEL ARTON

KAPITEL NITTON

KAPITEL TJUGO

KAPITEL TJUGOETT

KAPITEL TJUGOTVÅ

KAPITEL TJUGOTRE

KAPITEL TJUGOFYRA

KAPITEL TJUGOFEM

KAPITEL TJUGOSEX

KAPITEL TJUGOSJU

KAPITEL TJUGOÅTTA

Jerry Hilyard körde upp sin Mercedes Benz på uppfarten utanför sitt hus strax efter klockan ett en måndagseftermiddag och log brett för sig själv. Det fanns inget bättre än att ha sitt eget företag och vara rik nog att åka hem precis när man kände för det.

Jerry såg fram emot att se förvåningen i sin hustrus ansikte när hon fick veta att han skulle ta ut henne på en överraskningslunch. Han hade egentligen föredragit brunch, men han visste att Lauren fortfarande var bakfull från kvällen innan. Hon hade varit ute alldeles för sent, eftersom hon hade valt att gå på sin 20e gymnasieåterförening – vilket han inte kunde förstå sig på. Han tänkte att hon kanske skulle vara mindre grinig nu på eftermiddagen; kanske till och med kunna få i sig en Bloody Mary eller två.

Han log när han tänkte på de goda nyheterna han skulle dela med sig av: deras tvåveckorssemester i Grekland. Bara han och hon, utan barnen. De skulle åka nästa månad.

Jerry gick in genom dörren med portföljen i handen och kände sig uppspelt när han tänkte på deras eftermiddag. Dörren var låst, men det var inte ovanligt. Hon hade alltid haft svårt att lita på folk, även i ett välbärgat område som deras.

När han låste upp dörren och gick in i köket för att hälla upp ett glas vin, reagerade han på att det inte kom något ljud från tv:n i sovrummet. Huset var precis lika tyst som det hade varit på morgonen, innan han hade åkt till jobbet. Kanske var hon fortfarande väldigt bakfull?

Han undrade hur det hade gått på återföreningen. Hon hade inte sagt någonting om det på morgonen. Han hade gått i samma klass som hon, men han avskydde sentimentalt strunt som gymnasieåterföreningar. Det var bara en ursäkt för alla att få jämföra sig med varandra och se vem som hade lyckats bäst. Men när Laurens kompisar hade övertalat henne att gå hade hon verkligen hetsat upp sig över att få återse några av de gamla klasskompisarna. Eller det var intrycket han hade fått i alla fall. Det höga alkoholintaget indikerade kanske att det hade varit en tuff kväll, på alla sätt och vis.

Dessa tankar snurrade i Jerrys huvud när han gick upp för trapporna till övervåningen där deras sovrum låg. Men när han kom fram till dörren stannade han upp.

Det var väldigt tyst.

Visst, det vore egentligen inte så konstigt om Lauren hade tagit sig en tupplur istället för att slå igång Netflix och sträckkolla på vad det nu var för serie som gällde denna vecka. Men det var en annan slags tystnad... som om hon varken rörde på sig eller andades där inne. Det var som om han kunde höra tystnaden – en tystnad han bokstavligen kunde känna.

Det är någonting som inte stämmer, tänkte han.

Det var en skrämmande tanke, men trots rädslan öppnade han dörren. Han var tvungen att ta reda på, var tvungen att försäkra sig om att...

Försäkra sig om vadå?

Först kunde han bara se rött. På lakanen och väggarna... en mörkröd nyans så tjock och mörk att det nästan var svart på vissa ställen.

Ett skrik tryckte sig ut genom lungorna och ut genom munnen. Han visste inte om han skulle springa fram till henne eller ner för trapporna till telefonen.

Slutligen gjorde han varken eller. Hans ben vek sig under tyngden av hans plågsamma skrik och han ramlade ner på golvet, som han började hamra med sina knutna nävar inför den förskräckliga synen han hade framför sig.

Chloe fokuserade, kisade lite till genom pistolens sikte och sköt.

Rekylen var lätt, vilket även skottet var... Hon upplevde det nästan som fridfullt. Hon andades djupt och sköt igen. Det var enkelt och kändes helt naturligt för henne just nu.

Hon kunde inte se hur hon hade träffat måltavlan i slutet av skjutbanan, men hon visste att hon hade fått till minst två bra skott. På senare tid hade hon fått en bra känsla för det. Det var ett av bevisen på att hon började bli en allt bättre agent. Hon kändes sig mer bekväm med sin pistol; magasinet och avtryckaren kändes som en förlängning av hennes egen hand när hon verkligen var inne i zonen. Förut hade hon bara gått till skjutbanan för att lära sig mer och för att bli en bättre skytt. Men nu njöt hon av det. Hon kände sig fri på något vis, som om det var en slags befrielse, även om hon bara sköt på pappfigurer.

Och hon behövde verkligen den känslan nuförtiden.

Det hade varit stillastående på jobbet ett par veckor nu, så Chloe hade fått lov att nöja sig med att assistera andra agenter med datainsamling och research. Hon hade nästan fått chansen att jobba med en arbetsgrupp som försökte sätta dit ett litet hackerteam, vilket hon hade blivit alldeles till sig över. Det var då hon hade insett hur händelselöst hennes liv hade varit den senaste tiden.